Lärarstudent i Skövde

Hur ska jag som blivande lärare tillämpa PDK i klassrummet?

Som lärare i de yngre åldrarna anser jag att läraren har ett stort ansvar när barnen/eleverna ska få digital kompetens. Det går inte att sätta en 5-åring framför t.ex. Google och be henne/honom att söka efter sitt favoritdjur, det kan komma upp så mycket annat som de inte bör se. Som lärare kan man använda internet att söka efter aktiviteter till barnen/eleverna. Behöver vi kolla upp något som vi är osäkra på kan internet vara en utmärkt sökmotor. Varför inte integrera barnen/eleverna i detta?

Tillsammans med barnen kan man starta ett tema där de får rösta om vad det ska handla om. Därefter får barnen tillsammans med läraren hitta något på internet som kan passa. Här krävs det noga research från lärarens sida så att de internetsidorna som ska användas är ”barnsäkra”. Som lärare krävs översikt på barnen/elevernas datoranvändande.

En annan aspekt som är viktig att fundera över är de barn/elever som inte frivilligt vill använda datorn, hur får man de intresserade? Det finns barn/elever som sitter mycket vid datorn och kräver detta i skolan också, hur ska vi utveckla deras kunskaper och visa att man inte bara kan t.ex. spela på datorn?

Jag har hört från en del lärare att – De behöver inte sitta vid datorn i skolan de sitter redan där så mycket hemma! Men barnen/eleverna behöver inte använda datorn på samma sätt i skolan som de gör därhemma. Sedan kan man inte som lärare göra denna slutsats och tro att det är så för alla barnen, för det är det verkligen inte.

Finns det en klar vision kring hur de svenska skolornas arbete med PDK ska se ut? Det verkar inte så utan de visioner som finns verkar vara på kommunal nivå, där man utgår från skolornas resurser och pedagogernas intresse för PDK. Beroende på resurser kan man som elev få hög eller låg kompetens inom IKT. Enligt min mening skapar detta kunskapsklyftor och det kan till och med bli konkurrens mellan skolorna. Då teknikens betydelse växer för varje dag och föräldrar får en allt bättre förståelse för hur det kan gynna barnens framtid om de får tekniska kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att ha en tydlig vision och varje skola i Sverige ska kunna ha tillgång till tekniska hjälpmedel som visionen kräver.

Alla kommuner har inte en plan över vilka tekniska kunskaper eleverna ska få beroende årskurs. En kommun som har en sådan plan är Kalix kommun(http://www.kalix.se/b6ca44b3-7842-470f-b700-cc445d317a9d.fodoc).  De mål som eleverna ska uppnå är:

Förskola                                                                    

• Ha bekantat sig med datorer och datoranvändning genom att använda utvalda pedagogiska program (lek och lär) lämplig för åldern.
• Ha provat på att lekfullt använda ordbehandlingsprogram
• Ha provat på att lekfullt använda ritprogram.
• Träna sig att använda både vänster och höger hand på tangentbordet.

Grundskola F-3

•  Starta och stänga av en dator på rätt sätt.
• Gå in i programmenyn och starta respektive stänga av ett program på rätt sätt.
• Ändra mellan liten och stor bokstav, byta rad, radera, ändra typsnitt, färg på   typsnitt, fet-, kursiv- och understruken stil i ordbehandlingsprogram.
• Skriva ut.
• Spara på hårddisk och USB-minne
• Påbörka arbetet med att lära sig korrekt fingersättning.
• Använda pedagogiska program lämpliga för åldern.
• Veta vad bildskärm, tangentbord, pekdon, skrivare, processor och hårddisk är.
• Börja bekanta sig med internet och introduceras i etik och säkerhet på nätet.
•  Ges tillfälle att använda IKT som verktyg för kreativt skapande.

Fler årskurser redovisas i planen och de tar även upp rektors, pedagogens och IKT-ansvariges ansvar kring IKT. Det är en detaljerad plan som på ett strukturerat sätt visar arbetet med IKT i skolan. I Kalix kommuns IKT-plan redovisas deras tillgång till utrustning och vilket mål de har att öka utrustningen.

Sverige har förutsättningarna för att kunna ytterligare utvecklas som ett IT-samhälle men jag tror att vi fortfarande befinner oss i ”det var bättre förr” bubblan! Vi måste TÄNKA OM det kan ett klipp från YouTube understryka; TänkOM

Vem ska nu skapa visionen så att vi kan bli en IT-användarvänligt Sverige?

Tekniska hjälpmedel i skolan är inte något nytt begrepp då det står om detta i 1946 års skolkommission. De hjälpmedel som skulle användas i skolan då var radio och film, skolans tekniska hjälpmedel kunde bidra till att bli en del av ”bygdens kulturella liv”.  I 1946 års skolkommission såg man de tekniska hjälpmedlen som en ”utbyggnad och modernisering” av språkundervisningen. Utifrån  detta kan man dra paralleller till hur användningen av tekniska hjälpmedel ser ut i skolorna idag.

Fokuset hamnar oftast på datorerna i skolan och hur de ska användas men teknik är så mycket mer. I boken På spaning efter teknisk bildning (2009) skriver författarna att skolan ska lyfta fram kunskaper som eleverna själva inte uppmärksammar. Då eleverna ofta inte tänker över hur det de dagligen använder fungerar. Ett exempel kan vara vattensystemet, det använder eleverna varje dag och ska ge de önskad funktion dagligen. Men de vet till exempel inte hur vattnet kommer till kranen och sedan i glaset. Vattensystemet kan man ytterligare koppla till övriga omgivningen, just detta exempel rymmer också under begreppet teknik som så mycket mer.

Ämnet teknik är mer vanligt bland de äldre eleverna än bland de yngre, men då de yngre barnen är nyfikna och ofta har Varför?-frågor kan det kanske vara bra att ta in tekniken mer på schemat för de yngre? För teknik kan man också knyta an till andra ämnen så som matematik etc.

Författarna till boken tar också upp undervisningsstrategier kring systemtänkandet(som exemplet med vattensystemet). Systemtänkandet  kan användas för att förstå hur samhället byggs upp av föremål, individer  och regler i form av tekniska system. Författarna tar upp de didaktiska möjligheterna som kan användas vid ett systemtänkande. Då de didaktiska frågorna; VAD, HUR och VARFÖR kan besvaras.

Detta kanske kan underlätta för undervisning av teknik att de didaktiska frågorna faktiskt kan besvaras. Nedan visas frågorna som författarna tar upp:

VAD ska undervisningen om tekniska system innehålla?

HUR ska vi undervisa om tekniska system?

VARFÖR ska vi undervisa om tekniska system?

Jag tog upp bokens och mina egna tankar och berättade om detta för en lärare som har arbetat med barn i åk 1-3 i över 30 år. Läraren ställde sig frågande till att teknik skulle få mer plats i undervisningen i de yngre åldrarna. Läraren tyckte att de inte har så stor användning för det och att det nog passar mer till de äldre barnen. Det är sådana här inställningar som gör att användningen av PDK hamnar i skymundan. Jag har en helt annan inställning och anser att många yngre barn har en nyfikenhet kring hur saker och ting fungerar. Det kan vara sådant som varför det åskar eller hur leksakerna tillverkas. Man får helt anpassa innehållet efter ålder och intresse. Det viktigaste att tänka på är att det inte är omöjligt!

Referenser:

På spaning efter teknisk bildning (2009) av Åke Ingerman, Karin Wagner och Ann-Sofie Axelsson

Boken om pedagogerna (2005) av Anna Forsell

(Läraren som nämns har gett sitt tillstånd att få sin inställning publicerad)

Som nästa steg i det första momentet av kursen Pedagogisk digital kompetens ska jag reflektera över själva begreppet. Så här ser min reflektion hittills.

Jag har läst i Unesco:s formuleringar om IKT i skolan och utifrån dessa dokument fann jag mycket intressant information men också sådant som stämde överens med mina första tankar kring PDK.

Unesco tar upp fördelar med attanvända IKT i skolan och skriver att eleverna kan utvecklas till att bli bättre på att söka, analysera och utvärdera information. Utifrån detta kan de sedan bli bättre på att lösa problem och ta beslut. Denna kunskap anser jag är ytterst nödvändig i dagens samhälle då vi har tillgång till så mycket information men vi får också mycket information dagligen. Då är det bra att kunna hantera denna information vilken information är pålitlig och vilken är det inte. Mycket av den information som vi får kan vara användbar i skolan och då är det viktigt att eleverna får hjälp i skolan på hur de kan hantera informationen, där spelar lärararna en stor roll.

IKT kan främja elevernas framtid och ser man på arbetsmarknaden idag är det många företag som kräver någon form av teknisk kompetens. Som lärare ska man förbereda eleverna och då är det inte mer än lämpligt att satsa på IKT. För det utgör en sådan stor del av vår vardag och ibland styr det även vår vardag.

Man måste vara förberedd som lärare att ge tekniskt stöd åt eleverna och det är viktigt att man uppdaterar sina personliga kompetenser inom området. När jag tänkte på detta förstod jag innebörden av att engagera sig i elevernas teknikanvändande. Utifrån det kan man skapa sig en förståelse och på så sätt utvecklas. Denna tanke fortsatte till att PDK är en pågående process och har inte ett slut och att pedagoger måste utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra.

I boken ”Education for a Digital World(Part3)” nämns hur viktigt det är med ett gott ledarskap i och med IKT. Då IKT är något nytt i den annars så ”traditionella” undervisningen kan man med hjälp av sitt ledarskap påverka andra med sina visioner och för att uppnå detta behövs det engagemang och viljan till att utvecklas.

Utifrån det som jag nu skrivit har det förstås dykt upp vissa frågor för att det ska kunna omsättas i praktiken.

Fråga:

1. Vilka ”gränser” ska man som lärare sätta när det gäller informationssökning. Man har ju nästan bara personliga reflektioner över vad som är ”bra eller dåliga” informationssidor. Så hur ska läraren avgöra detta och finns det någon studie eller annat som kan vara ett stöd i beslutet som läraren tar?

2. Finns det resurser för lärarna att kunna utveckla sin kompetens inom detta område?

Länkar som använts är: http://portal.unesco.org/en/ev.php-URL_ID=29008&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html och http://www.col.org/resources/crsMaterials/Pages/
edDigitalWorld.aspx

Det var allt för denna tankestund mer reflektion kommer….

Pedagogisk digital kompetens är något som jag inte tidigare lagt så mycket tanke åt. Den digitala kompetensen besitter många av oss men erfarenhetsmässigt kan den variera. Men det som är så fascinerande med den digitala kompetensen är att det är så enkelt att utbyta erfarenheter och det är ett samtalsämne som många kan relatera till.

Det som  jag nu funderar på är vad den pedagogiska digitala kompetensen verkligen innebär. Så jag ska läsa på lite om detta och sedan reflektera över detta här på bloggen. Vi får se vad jag kommer fram till